Sri Lanka. Fruktansvärda krigsscener; civilbefolkningen betalar som alltid det högsta priset. Vi påminns om den senaste bestialiska massmordsvågen i Gaza. I mycket är det likadant - en stor mängd människor instängda i ett mycket litet område utsatta för fasansfull terror. Dödssiffrorna verkar ännu högre men ett stort antal har nu åtminstone lyckats fly. Men det avgörande är inte likheterna utan skillnaderna. Den absoluta huvudsidan är nämligen att Sri Lankas militär utkämpar en legitim kamp för att försvara suveräniteten över landets territorium mot separatister. (Huvudsidan är för den delen inte heller att separatisterna ofta använt sig av hänsynslösa terroristoperationer och drivs av en vidrig rasism. De sägs för övrigt ha genomfört
fler självmordsattentat än Hamas, Hizbollah och al-Qaida tillsammans och med en fanatism och martyrkult vi med säkerhet hade fått höra talas om dagarna i ända om de varit muslimer. Nu har de tvärtom kört ut hela den muslimska befolkningen från "sitt" territorium i en omfattande etnisk rensning.) Separatism å ena sidan, och motstånd mot ockupation å den andra, är lika väsensskilda som vitt och svart; det förstnämnda är ett dödligt ont om inte verkligt extrema omständigheter råder.

Offer för "frihetskämparna"
Alltså bör vi stödja Sri Lanka mot de fascistiska "tigrarna" och glädjas då de tycks stå inför en total seger. Jag fruktar dock att det inte riktigt är så enkelt. Det är inte ens säkert att de inom kort lyckas befria hela landet trots att banditerna nu bara håller en mycket liten landremsa. Jag blir inte förvånad om tigrarna håller ut ett tag till. Redan för månader sedan utlovades en seger inom några få
dagar. Men även när det har skett kommer nog nya utmaningar. Att handskas med dem kräver skicklighet och taktisk finkänsla, varvid man måste vara beredd på att mycket stora uppoffringar kan vara av nöden, trots den rent militära överlägsenheten.
(Sri Lanka. 1971, då det fortfarande hette Ceylon och formellt var en del av det brittiska imperiet, hjälpte det socialistiska Sovjetunionen till att slå ner ett socialistiskt uppror. Samma socialistiska Sovjetunion som invaderade det socialistiska Tjeckoslovakien och gav sin socialistiska lydstat Vietnam i uppdrag att invadera det ultrarevolutionära Kampuchea och där föra en politik gränsande till folkmord och bibehålla en långvarig ockupation. Och så vidare. Det är i mångt och mycket socialistiska stater, där folket tagit makten, som gjort det möjligt att luckra upp folkrätten steg för steg. Världen är sådan. Det är bara idealism att tro att socialistiska stater i allt nödvändigtvis beter sig bättre än kapitalistiska stater. Detta dilemma har många löst genom att godtyckligt omdefiniera vissa av dessa stater som "statskapitalistiska"; andra har formulerat krystade försvarstal som fått dem att låta som de värsta 1800- eller 2000-talskolonialisterna (självklart, fick vi höra, var Sovjetunionen t.ex. tvunget ingripa mot de skäggiga muslimska barbarerna i Afghanistan). Det finns en djupt rotad
rädsla för att se verkligheten som den är med alla dess nyanser.)

Brezjnevdoktrinen - avgörande faktor i omvandlandet av folkrätt till nävrätt
[DN123456789 SvD1234 VG12 DB123]Om tigrarnas aggression mot muslimer:
här,
här,
här,
här.
***
Orkar inte bry mig om turerna kring rättegången mot Pirate Bay. Det är visserligen intressant att se att så många piratsympatiserande bloggare är juridiska experter till den grad att de omedelbart kan avgöra att domen är orimlig och att domaren för övrigt var jävig. Det är förmodligen bara att inse att upphovsrätten som vi känner den är dödsdömd. Jag är generellt ingen determinist och jag är sannerligen ingen entusiastisk tillskyndare av det antidemokratiska synsätt som säger att vi måste lägga oss platt inför
Den Tekniska Utvecklingen. Men jag kan inte se hur den här tendensen ska kunna stoppas. Det är på gott, det är på ont, det
är.

Nej, det är inte speciellt begåvat att kalla det man håller på med för piratverksamhet, oavsett om det är det eller inte
Vad vi ser nu är bara dödsryckningar. Hur man ska kunna anpassa den nödvändiga upphovsrätten (som jag själv ständigt bryter mot) till den nya tiden är en närmast omöjlig fråga.
Proletären skriver dock ganska bra om den gordiska knut som kapitalismen i sammanhanget utgör - en välkommen röst i den sorgliga gegga "debatten" i allmänhet verkar utgöra.
[AB1234567 DN123456 Newsmill12345678901]***
Förmodligen är det som Keleta
Kibreab säger att det pågår ett mycket osakligt mediadrev mot Eritrea. Det är inte så att Sverige inte ska bry sig om den svenska medborgaren
Dawit Isaak; tvärtom har man gjort alldeles för lite alldeles för länge. Men kampanjen har fått obehagliga former. Det kan vara så att lögner, överdrifter och mytologisering gynnar syftet, det kan vara så att de är kontraproduktiva, men det gör dem oavsett vilket inte acceptabla. Speciellt obehagliga blir de under de rådande omständigheterna som ser Eritrea i
skottgluggen för
nya USA-angrepp:
"Subsequently Washington quietly warned Eritrea, a former Italian colony which was occupied by Britain during the Second World War, it could suffer the same fate as Taliban-controlled Afghanistan in the wake of the September 11 attacks, if the plot was carried out" för att det är en stat som med sitt stöd till de somaliska motståndsmännen står i vägen för imperialismens afrikanska planer. (Planer som ju bland mycket annat skapat Afrikas
värsta humanitära
katastrof och det
piratfenomen som de islamiska domstolarna effektivt kunde
bekämpa när de skapat ordning i landet men som nu inte går att se ett verkligt slut på.) Kan det vara mer än en slump att kampanjen mot Eritrea i våra medier intensifierats på senare tid?

Eritrea har ett viktigt strategiskt läge vid Afrikas horn
[AB123456 DN1234567 SvD123456]***
Svininfluensan - Guds straff?
[DN12]***
Några tips:Ny röst i form av Olle Torge ropar på rättvisa för
läkarna i da Costa-falletSakine Madon får för ovanlighetens skull till det när hon skriver om kvinnors rätt att
bada topless
You go girls
Leninpristagaren Mattias Gardell
kontrar mot historiemarodören Peter Englunds larviga
angrepp.
Tyvärr
missade jag Vaginadagen.
Fler palestinier mördade av Israel under 2008 än under något annat år sedan 1948, och detta utan att majoriteten av dödsoffren för den senaste offensiven mot Gaza
räknas.
Dahr Jamail skriver om det nya,
fridfulla Irak och Hillary
Clinton chockar alla genom att meddela att USA "kanske" kommer att sakta ner sitt "uttåg". Hur länge till låter sig
folk luras av Obamas ofrånkomligen väldigt skickliga populism?
Sist men absolut inte minst den danske kemisten
Niels Harrit om
explosiva fynd, i dubbel bemärkelse, i damm från World Trade Center-attacken.